Svensk mat är lika varierad som landets landskap är mångsidigt. Sverige har inhemska renrätter, vildbärssoppor och skaldjursfester utomhus där det konsumeras massor av snaps.
Sverige är också krediterat för att ha uppfunnit kanelbullen, kaffepausen (fika), och den mest den illaluktande fisken i världen – surströmming
För att svara på alla dina svenska matrelaterade frågor, här är din guide till det svenska köket. Det här är de svenska rätterna att prova, drycker att testa, och mycket mer.
Sverige har ingen officiell nationalrätt, men många svenskar anser att köttbullar och lingonsylt är den mest ikoniska, svenska maträtten.
Traditionell svensk mat består av många rätter som ofta består av fisk, vilt, potatis, knäckebröd, bär, smör och grädde
Sveriges kulinariska anspråk på berömmelse är köttbullar och lingonsylt, fika, surströmming, smörgåsbord, kanelbullar
En kort historia om svensk mat
Konceptet med ett nationellt kök är relativt nytt i Sverige och ett som har kommit att spegla ett möte mellan traditioner, regioner och kulturer.
Före jordbruksrevolutionen var svenskarna beroende av vad som fanns lokalt tillgängligt. Var man bodde dikterade alltså vilket kött, grönsaker och spannmål som skulle konsumeras. På så sätt blev renar och älgar proteinkällor för de arktiska samerna medan södra vikingabygder förlitade sig på mindre vilt som ripa och vildsvin.
Fisk och rotfrukter, som kålrot och hårda platta bröd av korn eller råg var generellt sett kärnan i varje svensk kost.
Liksom i Skandinavien skedde produktion och konservering av livsmedel under de korta sommarmånaderna; Därför är livsmedel som kan läggas in, saltas, fermenteras eller torkas mycket vanligt i det traditionella svenska köket.
Detta började förändras i mitten av 1800-talet i och med jordbrukets industrialisering. Förmågan att mekanisera växtodling, lagring och förflyttning flyttade Sveriges matkultur bort från säsongsbetonade metoder och regionala traditioner. Bygårdar konsoliderades, nya teknologier introducerades, familjer flyttade till städer och svenska produkter blandades med importerade råvaror eller producerades inte längre i landet alls.
Ungefär vid den här tiden blev potatisen central på den svenska tallriken (och är det fortfarande). Detta resulterar i att det flyttar brödet till andra klassens smörgåsstatus. Samtidigt injicerade nya tekniker mjukare bröd och bakverk på den svenska marknaden, och bakstilar från andra delar av Europa blev tillgängliga och populära.
Braskaminen revolutionerade ytterligare hur svenskarna åt genom att låta det genomsnittliga hushållet steka, steka eller stuva vad det ville. Tidigare kokades nästan all mat.
Faktum är att många av de svenska rätter som vi nu lärt känna tog form i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Under de senaste decennierna har det vanliga svenska köket genomgått ytterligare en förvandling efter skapandet av Nya Nordiska Manifestet. “New Nordic Kitchen” – en kulinarisk och kulturell rörelse över de nordiska länderna. Detta har återupplivat, återvunnit och hyllat många av de traditionella matmetoder som övergavs under industrialiseringen.
Om du äter i Sverige kanske du ser ordet husmanskost och undrar vad det betyder. Husmanskost anger mat som anses traditionellt svensk.
Se det som en av de där tröstande måltiderna din mormor brukade göra. Det brukar vara långsamt tillagat, gjort med lokala ingredienser och tungt på fetter. Svenska köttbullar med lingon är ett klassiskt exempel.
Snus
Även om snus teckniskt sett inte är en maträtt klassas det som ett livsmedel. Snus har en lång historia i Sverige som sträcker sig cirka 200 år. Idag används snus av en stor del av befolkningen, framförallt män. Snuset har en viktig roll i Svensk historia vilket också är anledningen till att Sverige är det enda EU-land där snus inte är bannat. Idag finns snus i princip i varenda matbutik och kiosk och du kan även köpa snus online.
Gravad lax
Gravad lax, även kallad gravlax, framställs genom att torka lax i en lösning av salt, dill och socker. Traditionellt skulle nordiska fiskare jäsa fisken något under jorden, vilket var så den populära rätten fick namnet “gräva”.
I Sverige hittar du gravad lax tunt skivad och serverad med hovmästarsås som är en senapssås. Tillsammans med inlagd sill är det mittpunkten i varje svenskt smörgåsbord.
Kötbullar och lingon
Tack vare IKEA har svenska köttbullar och lingon (köttbullar och lingonbär) blivit ett känt namn och en känd rätt runtom i hela världen.
Köttbullar är en blandning av nötfärs, ägg, mjölk och bröd. Blandningen rullas till små bollar, steks i smör och badas i brun sås. Det är en klassisk mat som antagligen är en av sveriges mest kända maträtter.
Lingonsylt
Lingonsylt till ett brett utbud av svenska rätter, från köttbullar och blodpudding till pannkakor och gröt. Lingon har en liknande smak som tranbär men är jämförelsevis sötare och mindre syrliga än tranbär.
Knäckebröd
Knäckebröd är en näringsrik spannmålsbas som funnits i svenska skafferier i hundratals år. Det är ett jäst hårt bröd som finns i en mängd olika former och storlekar, såväl som flingor, kryddor och pålägg.
Förr i tiden gjordes knäckebröd uteslutande av råg, och bakades med hål så att det kunde förvaras på pinnar ovanför ugnen.
Renskav
Renskav, en renrätt som en gång var exklusiv för samerna, har blivit en vinterfavorit över hela Sverige. Samerna gör det med fryst renkött som är nedgrävt djupt i marken.
Köttet hyvlas sedan tunt efter behov och steks med svamp över öppen eld. Den modifierade-svenska versionen använder fortfarande hyvlat renkött men tillagas det med grädde, lök, potatis och förstås lingon.
Kanelbulle
Svensk matkultur skulle inte vara komplett utan en kanelbulle.
Kanelbullen skapades i början av 1900-talet men var, till följd av krigsransoner, faktiskt för dyr för de flesta svenskar att äta. Så, kanelbullar blev inte allmänt konsumerade förrän på 1950-talet, när sockerpriserna sjönk och hembakningen gick upp.
Idag är kanelbullen den inofficiella symbolen för fika och firas nationellt den 4 oktober, Kanelbullens Dag.
Lördagsgodis
Den genomsnittliga svenska familjen, med två vuxna och två barn, äter 1,2 kilo godis i veckan – det mesta på lördag, godisdagen. Traditionen med lördagsgodis en gång i veckan upprätthålls mestadels för att skydda människors tänder och förhindra hål i tänderna.
På 1940- och 1950-talen pågick ett mycket diskutabelt experiment med godis på Vipeholms mentalsjukhus i Lund. Patienterna matades med stora mängder godis för att avsiktligt orsaka karies, som en del av en serie mänskliga experiment för forskningsändamål.
Baserat på fynd från 1957 om det direkta sambandet mellan godis och karies, föreslog Medicinalstyrelsen att svenskar bara skulle äta godis en gång i veckan – en oskriven regel som många familjer fortfarande håller sig till.